Recensioner

juni 2014

Börje Isaksson om Riskungen i Företagshistoria nr 2 s.48

”Gemensamt för de båda (författarna) är att de har författat levnadsskildringar som är betydligt mer spännande och underhållande – och lärorika – än gängse företagarmemoarer. Och de kan ge tydliga exempel på de betydelsefulla nätverk de fått ”på köpet” genom sin bakgrund.”

januari 2014

Lisa Pelling, Magasinet Arena nr 1 s.36

”Ann-Catrin Emanuelsson har skrivit en fin liten bok om en av alla de Sverige-kurder som under de senaste tio åren återvänt till Kurdistan. … En person som Hazem Kurda är den perfekte återvändaren. Han har under åren i exil skaffat sig massor av kunskaper, han har erfarenhet av framgångsrikt företagande, och dessutom har han pengar att investera. Men inte ens för ”Riskungen” är det enkelt att återvända. Han saknar de rätta kontakterna, och hans byggplaner blir liggande i månader på ministerns bord. Att han trots allt lyckas förverkliga drömmen om en semesteranläggning på barndomens vackra bergsplatå är verkligen en framgångssaga.”

19 december 2013

Sverker Oredsson, BTJ (14104121) om Riskungen.Tur och retur Eskilstuna-Rewanduz

”Snart blir han en skicklig storföretagare som specialiserat sig på ris. När kurderna får självstyre utvecklar Hazem Kurda sin födelsestad Rewanduz till ett semesterparadis. Hela berättelsen är en kombination av det privat upplevda och de irakiska kurdernas historia under ett halvsekel. Hazem Kurda är en framgångsrik företagare som det är lätt att gilla.”

16 december 2013

Marie Sjövall, Regionutveckling, entreprenörskap och företagsutveckling, Västra Götalandsregionen

“Boken är som ett långt reportage – lättläst och engagerande. Jag läste den med stor behållning. Den är lärorik och visar tydligt på vikten av egna drivkrafter, pengar, ett stort kontaktnät och inte minst ett stort samhällsengagemang, om man ska lyckas. En målgrupp som kan ha nytta av att läsa den är alla som arbetar med att främja nyföretagande och företagsetablering.”

8 november 2013 av Per Gahrton, Sydsvenskan

Kanske kan Sverige bidra till frihetsdrömmen

“I Riskungen av Ann-Catrin Emanuelsson och Hazem Kurda skildras en svenskkurds väg från gerillakrig, via entreprenörskap i Sverige, till utvecklingssatsningar i den kurdiska hembygden. Kanske kan det bästa i svensk samförståndsanda förmedlas via sådana personliga erfarenheter, kanske kan Sverige därmed bidra till att kampen för att förverkliga 25–30 miljoner kurders berättigade frihetsdröm bedrivs så att den inte åter gör Kurdistan till krutdurk, utan förstärker dess karaktär av demokratisk fredsoas.”

13 september 2012, FLS-Lärare. Föreningen för lärare i samhällsvetenskap.

Drömmen om Kurdistan lever vidare

JOAKIM ERIKSSON Lärare i so och svenska som andraspråk vid ISG Gårdstensskolan, Göteborg. Ledde en studieresa för lärare och elever till Kurdistanregionen i Irak, våren 2010.

Jag har just avslutat läsningen av en bok om ett flertusenårigt folk utan land, som under trycket från centralmakters assimilerings-, marginaliserings- och förintelseambitioner alltid tycks resa sig på nio. Den handlar om ett folk med okuvliga drömmar om att nå fram till det historiska ögonblick, då det äntligen ska få råda över sig själv. Det är det kurdiska folkets resa, i många stycken som ofrivillig medpassagerare, på väg genom 1900- och det tidiga 2000-talets omvälvande ekonomiska och geopolitiska omdaningar vi får följa. Det är en djupt tragisk skildring av hur etnicitet, språk och religionstillhörighet blir incitament för att med våld och andra former av repression dra skiljelinjer mot en minoritetsbefolkning. Det är en lika tragisk beskrivning av ett folk som kläms mellan sköldarna i spelet om internationell säkerhetspolitik. Men det är också en berättelse om ett folk, representerade av pragmatiska och fingertoppskänsliga ledare och politiker, som tar varje historisk möjlighet att skjuta fram positionerna för att bereda vägen för största möjliga autonomi. Och i just den beskrivningen som är central och löper som en röd tråd genom hela boken, blir berättelsen allmängiltig, vägledande och slutligen också hoppfull.

”Drömmen om Kurdistan” är skriven av Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih. Deras språk talar direkt till läsaren. Det är rapport-liknande, och nästan uppfordrande förstärker presensformen närvarokänslan. Inga omskrivningar eller utvikningar, rakt på sak så att läsaren inte kan värja sig. Känslostämningar bryts ofta och går över i sina motsatser. Ibland blir språket till och med personligt, beskrivna gestalter kliver ur boken och får egna röster och tankar. På det sättet blir aldrig läsningen tråkig.

För att lämna formen och återgå till innehållet finns ett annat centralt tema som tränger sig på, delvis invävt i det förra, och som skulle kunna beskrivas som en vapenfäktning med betydelsebärande ord och centrala begrepp. Språket som identitetsmarkör är en rättighet som kurderna slagits för och fått betala dyrt för. Det handlar om beskrivningar hur centralmakterna Irak, Turkiet, Syrien och Iran i olika historiskt och politiskt kritiska lägen, försöker hantera ”det kurdiska problemet” genom att begreppsligt demonisera, nedvärdera och osynliggöra folkgruppen. Men i språket ligger också möjligheten till historisk upprättelse.

I skildringarna av hur den nya författningen i Irak skrivs fram i Bagdad under sensommaren 2005, blir ordet åter igen huvudaktören som inte bara ska garantera kurdernas nyvunna och sköra autonomi i irakiska Kurdistan, utan också ge legitimitet åt alla de övriga regionerna i den nya parlamentariska republiken Irak. Och det är i dubbel bemärkelse en svettig beskrivning av hur delegaterna under tidspress och psykisk och fysisk utmattning bevakar sina intressen och väger ord som skall skrivas in i artiklarna på guldvåg. Det är ord som förhoppningsvis ska garantera kurderna i Irak en lyckligare resa och en växande tro på att framgång, fred och utveckling äntligen får vara beständigt. Så får exemplet Kurdistan i norra Irak, ingjuta hopp också hos kurderna i Turkiet, Iran och Syrien och fortplanta ringar på vattnet för andra folk som drömmer om att få råda över sig själva. Drömmen om Kurdistan lever vidare.

http://www.fls.nu/pdf/2012/recensioner/Joakims%20recension.pdf

10 augusti 2012 i Expressen

Kurdo Baksi välkomnar en heltäckande bok

Varje vecka får jag samma frågor, om det så är i Madrid, Beijing eller Köpenhamn: vill kurderna en dag bilda en egen stat? Vilket land förtrycker kurderna mest? Är det oljan som är kurdernas förbannelse? I Drömmen om Kurdistan försöker Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih besvara just dessa frågor, och det är en välkommen bok. … Bokens stora förtjänst är just de sidor som avhandlar den legitima grunden för Kurdistanregionens omfattande rättigheter i Irak. Detta borde närstuderas i diskussionerna om förändringar i Syrien och Iran, efter den så kallade arabiska våren. Kan denna irakiska författningsgrund komma att fungera som modell och prejudikat för kurderna och de styrande i Turkiet, Iran och i inbördeskriget sargade Syrien? … Jag är säker på att kurdernas dröm om eget land kommer att bli verklighet, och inom kort. Men denna stat kommer aldrig att vara så stor som majoriteten av kurderna drömmer om.

Läs mer: http://www.expressen.se/kvp/kultur/men-glom-vart-stor-kurdistan/

29 mars 2012

Sverker Oredsson, BTJ (12110104) om boken Drömmen om Kurdistan

”…genomsyras av en optimism som inte är vanlig vid behandling av ämne från Mellanöstern. … Det märks att det finns en förstahandskunskap om de förhandlingar som ledde fram till en uppgörelse mellan kurder, sunnimuslimer och shiamuslimer. Men boken innehåller också nödvändiga uppgifter om utvecklingen för kurder i Turkiet, Iran och Syrien. … Med tanke på att det i Sverige finns 70 000 kurder är detta en nyttig bok såväl för svenskkurder som för svenskar med intresse för kurdisk historia och politik.”

16 februari 2012

Recension: Fängslande och detaljrik

”Drömmen om Kurdistan”

Maria Löfgren

Jag har precis läst ut Drömmen om Kurdistan, och kopierat några sidor till en av mina elever som skriver ett arbete om förbjudna språk. ”Det här har man aldrig hört talas om”, säger flickan när hon läst om den turkiska arméns massakrer på kurder på 1920-och 1930-talen. ”Turkiet åt turkarna” var de så kallade ungturkarnas paroll vilken kom att få ett sådant genomslag att den också ledde till folkmordet på armenierna. Att uttrycka sig på kurdiska förblev straffbart långt in i våra dagar.

Vi är nog ganska många som är okunniga om kurdernas historia. Från nyhetsrapporteringen minns vi, som är lite äldre, giftgasattackerna mot Halabja och att Saddam Hussein bombade irakiska Kurdistan sönder och samman i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Drömmen om Kurdistan ger en initierad genomgång av kurdernas historia och kamp mot förtrycket i Iran, Irak och Turkiet med fokus på 1900-talet och fram till idag. Syrien ägnas också ett avsnitt.

Boken levandegör många av skeendena genom att beskriva dem från befolkningens perspektiv samtidigt som den redogör för de stora linjerna i politiken. Det är jättebra, tycker jag. Vi får också läsa om stormakternas svek mot kurderna, bland annat om när USA efter påtryckningar från Israel och Saudiarabien drog tillbaka sitt stöd, vilket fick till följd att Saddam Hussein återigen bombade södra Irak och Kurdistan och tvingade miljoner människor på flykt.

Boken väcker tankar både om människans ofattbara grymhet och hennes okuvliga vilja att överleva, kämpa och drömma. Många bilder etsar sig fast, som den av den gamla kvinnan som bärs till vallokalen för att sätta sitt tumavtryck på valsedeln i det första valet någonsin till ett kurdiskt parlament; nu har sönernas död inte varit förgäves. Skildringen av hur människorna drabbas av bombningarna av Halabja går inte heller att värja sig mot, och jag minns kvinnan som en sommardag på stranden i Göteborgs skärgård berättade för mig hur hon försökt springa undan giftgasen och napalmen i samma stad.

Boken avslutas med ett kapitel om det återbyggnadsarbete som sker idag i den autonoma regionen Kurdistan. Det är svårt att inte fyllas av beundran för de människor som lyckas skapa demokrati, samhällsservice och investeringar i ett förött land, och också för alla dem som fortsätter kämpa i Iran. I Turkiet har premiärminister Erdogan bett om ursäkt för den turkiska arméns massaker på kurderna i Dersim i slutet av 1930-talet. Att det finns en oro inför utvecklingen i Irak och hur den kan påverka kurderna framgår dock.

Alla som intresserar sig för vad som händer i världen bortom nyhetsrubrikerna har glädje av den här boken. Den är detaljrik, till nytta för dem med djupare intresse för det politiska spelet, samtidigt som den är allmänbildande, engagerande och i högsta grad aktuell.

Läs mer: Besök www.bokrecension.se/9198004107